Apr 162014
 

Nu kom beskedet som vi väntat på så länge. Margarintillverkaren Unilever ger upp striden mot smöret.  Från att tidigare varit en stor motståndare svänger man nu och börjar istället blanda i smör i sina produkter. DN tar upp nyheten på sin ledarsida. Bakgrunden är en artikel i tidsskriften Access av civilingenjören och miljöforskaren Gunnnar Lindgren. En svängning under galgen kan tyckas. Orsaken är naturligtvis att konsumenterna börjat inse att margarinet är en syntetisk smörimitation byggd på onaturliga kemikalier. Konsumenten har istället återgått till det mer naturliga smöret.

Att man inte ska blanda reaktiva och onaturliga kemikalier i livsmedel kan tyckas vara en given sak. Vi ska ju trots allt äta det. Men margarintillverkarna har med berått mod blandat både det ena och det andra i sin skapelse. Av råvaror som har helt annan färg, lukt, smak och konsistens än smör har man tillverkat en smörliknande produkt.
MargarinEgentligen strider detta mot livsmedelslagstiftningen, konstaterar Gunnar Lindgren. Den så kallade ”redlighetsprincipen” (LIVSFS 2004:27). Man får inte färga ett livsmedel så att det liknar något annat livsmedel för att vilseleda konsumenten. Till exempel färga torsk röd för att den skall likna lax. Därför är det märkligt att ingen stoppat margarinet tidigare. Hela tanken med margarin är att framställa en smörimitation. Så även om margarintillverkarna svängt och börjar blanda smör i sin kemikaliecocktail så blir det inte mer likt smör för det. Det finns fortfarande kvar ungefär en lika stor andel kemiskt processat fett.

När det gäller vilka kemikalier som tillverkarna använder är det mycket svårt att få besked om detta. Även det strider mot redlighetstanken. Enligt en inventering från Livsmedelsverket kan det handla om ämnen som bensin, lut, blekmedel och olika lösningsmedel, som till exempel aceton. Med hjälp av olja, färg, salt, konstgjorda smöraromer och en massa kemiska processer har sedan cocktailen förvandlats till margarin. Hade man istället blandat i vit färg kunde man sålt produkten som hudkräm.

Cocktaileffekten
De kemikalier som används, eller får finnas ”rester” av, hålls ofta hemliga för konsumenten. I de flesta fall är dessa av betydligt allvarligare sort än de ”godkända livsmedelstillsatser” som finns deklarerade på produkten. Vad klorerade och fluorerade lösningsmedel och kemikalier som Diklormetan, Hexan (extraktionsbensin), Metanol, Metylacetat, Propanol, Di klormetan, Etylmetylketon och Propanol gör i våra livsmedel kan man fråga sig. Men likafullt finns de där och är allt annat än nyttiga för vår hälsa. Högst anmärkningsvärt.

”Men det ligger ju långt under gränsvärdena” kanske någon invänder. Gunnar Lindgren talar om ”cocktaileffekten”. Hans poäng är att det inte längre är en meningsfullt eller en framkomlig väg att sätta gränsvärden för ett ämne åt gången. Eftersom vi i själva verket exponeras för kanske tusentals både kända och okända ämnen som tillsammans samverkar. Populärt kallat för ”cocktaileffekt”. Det är just den effekten av alla gifter och tillsatser totalt som måste beaktas.

Hur mycket lösningsmedel konsumerar vi svenskar då sammanlagt under ett år?
Den siffran vet vi inte. Alla uppgifter om detta ligger nämligen fördolt och det verkar inte finnas något intresse från vare sig myndigheter eller tillverkare att redovisa halterna av skadliga restämnen i livsmedel. I ett värsta scenario, skriver Lindgren, kan 7 miljoner svenskar äta så mycket som 60 ton lösningsmedel per år. (enligt Livsmedelsverket får livsmedel som mest 52 mg lösningsmedel per kilo. Varje människa äter cirka 0,5 kilo livsmedel per dag) Sex tankbilar! Även om siffran bara är 10% av ovanstående är det höga siffror.
Hur ska vi då tackla problemet? Ett totalförbud är naturligtvis önskvärt, eller till och med ett krav. Ett första steg vore att myndigheterna tog frågan på allvar och gjorde en grundlig undersökning. Så vi får korrekta siffror och kan göra en korrekt bedömning av riskerna. Därefter kan vi börja agera.

Rekommendera detta till någon annan
  • Facebook
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
  • Yahoo! Buzz
 Posted by at 14:20

Sorry, the comment form is closed at this time.